Åsiktsinlägg
Blir så ledsen när jag ser hur aveln börjar bli.
Hästarna ska vara smäckra, lätta, korta, med höga steg och nätt huvud.
Man börjar strunta i det viktigaste för hästen, nämligen hälsan!
Hur hästens anatomi fungerar till resten av kroppen, kvalitén på deras hovar som de lever för, allt som gör att hästen kan göra det den "ska" göra i det vilda...nämligen fly från fara och vandra.
Inte springa runt och hoppa hinder på 1.40 eller har högast steg som är mest "flashigast"
Hållbarheten börjar försvinna från dessa nyare och ädlare modeller, de tål knappt något längre och de håller bara kanske i 15 år innan de är borta eller kanske dragit på sig en skada som gör att de inte kan bli återställda.
Lösa benbitar här och där i kroppen, benskörhet, smuliga hovar...
Inte nog med det så har vi även börjat klona våra bästa vänner, de klonade hästarna får även tävlas...
Hur kan man med och klona sin bästa vänn? Ändra generna så de får en annan färg...låta en annan häst föla en annans häst föl...
Vi missar att de ska leva ett sunt liv utan en massa onaturliga rörelser eller senskador som kommer upp från ingenstans. Våra bästa vänner ska leva ett smärtfritt liv utan hovar som måste ha specialskor eller hästar utan benskydd i hagen 24/7. Hästar ska klara av att gå utan 2 täcken och vara orakad.
Att avla på hästar med skada gör avkomman ännu skörare, att avla på hästar med steriotypa beteénden som man sågärna inte vill ha på sin häst ökar med 90% på deras avkommor.
Vi har blivit så blinda och allt vi vill se är framgångar på hästarna utan att tänka på hur deras kropp kanske inte klarar av alla påfrestningar. Bara för att den klarar av att hoppa hinder på 1.40, vad säger att den klarar av att hoppa den höjden i 3 år?
Själv föredrar jag den hållbara och hälsosamma hästen en den sjuka och talangfulla hästen.

Detta?
eller....

Detta?
Själv väljer jag denna varianten.

Kommentarer
Trackback